emma lindqvist

intolerans.

snälla gud, låt någon rädda mig.
om jag var troende skulle jag säga så. säga så var tionde minut.
men det verkade som om någon hörde mig. eller iallafall gav mig en tanke. det plingade till i min nya mobil, den där samsungen, den platta och vita.
där erbjöds dip, chips och mys med jennipher och a.w
att mina fingrar skulle sträcka sig mot nej fanns inte en tanke på. dom räddade min kväll. dom gav lågan för lovet ett sista hopp. dom hämtade mig. och lämnade mig. i natt kan jag sova gott. inatt ska jag inte ligga och sura för morgondagen, för morgondagen ska inte gå i lovets bana, nej imorgon bryter jag mönster och drar på minen. imorgon ska jag ha kul. hela tiden.